Turn and face the strange.

En låt som påminner något enormt om London av någon aledning är One Republics "Counting Stars", det känns som om att han sjunger om min tid i London. Jag lämnade Sverige lite för att fly verkligheten och jag tror jag visste precis vad jag gjorde men det var precis vad jag behövde vid den tidpunkten. Dom månaderna var dom bästa i mitt liv, och då är jag fullt ärlig. Jag trivs bättre i London än i Stockholm, dock älskar jag min stad, men London som stad lämpar mig mer. Jag älskar anonymiteter, jag älskar storleken och att det i varje hörn finns en pub eller ett hak att umgås på. Jag absolut älskar alla årstider i London, vintern varar bara några få veckor annars är vintern som en enda lång höst vilket jag älskar något innerligt mycket, eftersom jag är en höstmänniska. Våren är perfekt, du kan gå med en sjal och en tunnare jacka och njuta av dom fina parkerna. Sommaren är en salig blandning av regn, hetta, vårväder och lagom tempraturer. Jag känner mig som hemma i London, det är min stad. Jag kan den dessutom så otroligt bra, jag har mina ställen som absolut rockar. Åh, vad London får mig att må bra. Ingenting får mig på så bra humör som fina underbara London.